Elevhälsoplan
VALSÄTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2022–2023
Inledning
Valsätraskolan är en F-9 skola belägen i södra Uppsala. Skolan leds av en rektor, samt en biträdande rektor. Rektorerna leder skolans elevhälsoarbete.
Årskurserna 3-5 är placerade på enheten kallad Lilla Valsätra, belägen 500 m från huvudskolan. På skolan finns sex arbetslag indelade årskursvis, förutom speciallärarna som utgör en egen grupp. Skolan har även en ledningsgrupp som består av lagledare och skolledare.
I skolan finns tre elevhälsoteam.
Mötestider:
Förskoleklass – årskurs 2: tisdagar 13.30-14.30
Årskurs 3 - 5: måndagar 13.45–14.45
Årskurs 6 – 9: tisdagar 08.00-9.15
Elevhälsoplanens syfte
Elevhälsoplanens syfte är att på ett tydligt sätt beskriva vilka rutiner och vilken arbetsgång kring elevhälsa som gäller på skolan, och att genom dessa se till att insatser samt det förebyggande och hälsofrämjande arbetet utförs på ett likvärdigt sätt för skolans alla elever. Dokumentet ligger till grund för vad som görs, hur det görs, samt hur arbetet skall utvärderas.
Elevhälsans uppdrag
Elevhälsans uppdrag är att genom hälsofrämjande och förebyggande insatser arbeta för att skapa en god och positiv lärmiljö för skolans samtliga elever.
Valsätraskolans hälsofrämjande arbete handlar i huvudsak om att undanröja orsaker till hälsobrister, och främja hälsa. Det innebär att arbeta innan det händer något. Fokus är på elever i friskzon i stället för riskzon.
Det förebyggande arbetet utgår från att tidigt upptäcka tecken på ohälsa, hinder för lärande och utveckling, kartlägga stödbehov för att snabbt kunna vidta åtgärder. Insatserna riktar sig till elever som man identifierat som utsatta, eller som utsätter sin omgivning genom sitt beteende.
En del av det förebyggande arbetet har de senaste läsåren innefattat en strukturell metod, KIVA, som syftar till att motverka mobbning och stärka skolans elever och personal att ingripa vid kränkningar och aktivt skapa prosociala beteenden i skolan. KIVA-arbetet utgår från tre team, och arbetet utförs regelbundet i samtliga årskurser. Inför det kommande läsåret är målet med att Kiva-arbetet att skapa tydliga former för mentorstid och Kiva-lektioner, samt att fördjupa arbetet med gemensamma förhållningssätt kring regler och värdegrund. Vi vill med Kiva som metod stärka elevernas självförtroende och sociala kompetens. Trivselreglerna reviderades under våren 2023, och med målet dessa regler på ett positivt sätt ska etablera hur vi ska vara mot varandra i klassrum, korridorer, matsal och i utemiljön.
Valsätraskolans elevhälsoarbete utgår från skollagen (2010:800, 2 kap), där skolan genom skolsköterska, psykolog, kurator, speciallärare, samt SYV (studie- och yrkesvägledare) bidrar med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Detta för att ge eleverna förutsättningar för att nå kunskapsmålen.
Elevhälsans ansvar och struktur
Elevhälsoarbetet på skolan omfattar samtlig personal på skolan, och skall löpa som en röd tråd i den traditionella undervisningen, men också i skolans övriga verksamhet. Framförallt handlar detta arbete om skolans övergripande demokratiska uppdrag, där elevhälsoarbetet framförallt syftar till att säkerställa elevens rätt till stöd, hälsa och välbefinnande inom skolans ramar.
Valsätraskolans elevhälsoteam (EHT) består av skolledare, skolsköterska, kurator, psykolog, speciallärare, lärare i svenska som andraspråk, socialpedagog och socialarbetare i skolan. I förekommande fall kan även andra inbjudas, såsom mentorer/lärare, syv samt vårdgrannar, såsom personal från socialtjänst. Teamet är delat i tre delar (F-2, 3-5 samt 6-9). EHT:s medlemmar och funktioner ska vara väl kända av alla elever och all personal på skolan. Elevhälsoplan och andra handlingsplaner på skolan ska vara tillgängliga och väl kända av all personal.
Elevhälsans övergripande arbete följer ett årshjul med rutiner för bland annat uppföljning och kontroll av mående och måluppfyllelse ingår.
Mentor/klasslärare/ämneslärare
Mentor/klasslärare har, med hjälp av speciallärare ansvar för att alla elever får det stöd de behöver. Dessa tar del av relevant information om eleverna som delgetts dem via exempelvis överlämningar, samt arbetar utifrån den givna informationen. I möjligaste mån ska undervisningen anpassas efter de rekommendationer som konstaterats i både de egna pedagogiska utredningarna, samt i de utredningar som gjorts av omgivande parter. Mentor/klasslärare/ämneslärare har ett ansvar att utvärdera och utforma vardagsnära åtgärder på ett sätt som harmoniserar med den kunskap som finns om en elev och/eller en grupp, samt att återkoppla resultaten till elevhälsan, via bland annat klasskonferenser eller direkt till speciallärare eller EHT som helhet. Om en elev riskerar att inte nå målen ska det skyndsamt tas upp i arbetslaget och sedan, vid behov, vidare till EHT.
Speciallärare
Specialläraren arbetar med att underlätta inlärningen för de elever som är i behov av särskilt stöd utifrån ett elevcentrerat perspektiv. Tillsammans med eleven, elevens vårdnadshavare och skolans personal söker specialläraren hitta de sätt på vilka eleven lär sig bäst och därmed stärka elevens självkänsla och kunskapsinhämtning. De stödjer, och arbetar tillsammans med enskilda elever, samt undervisar elever som behöver stöd i en mindre grupp.
Speciallärarna har ansvar för att påverka, analysera och utvärdera hur det särskilda stödet gestaltar sig i undervisningen. De utvärderar och följer även upp tester och diagnoser för eventuella insatser. De arbetar med kvalificerade pedagogiska uppgifter som kartläggningar/utredningar, konsultationer och klassrumsobservationer. De har även ett övergripande ansvar för de screeningar som genomförs vid olika tidpunkter för de olika årskurserna. Speciallärarna ansvarar för processen kring ansökningar till Centrala Elevhälsan, t ex gällande logopedutredningar.
Vidare utvecklar speciallärare åtgärdsprogram (ÅP) tillsammans med ansvarig pedagog utifrån elevers behov av stöd. Utformat åtgärdsprogram utvärderas efter utsatt tid av speciallärare och i denna utvärdering klargörs vilka anpassningar som bör fortlöpa och vilka som bör omprövas i undervisningen. I förekommande fall deltar speciallärare i utvecklingssamtal och har, vid behov, ett nära samarbete med vårdnadshavare.
Speciallärarna är delaktiga vid överlämningar mellan olika stadier. Därtill bidrar de till ledningens strategiska och organisatoriska verksamhetsplanering utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.
Sva-lärare och modersmålslärare
Lärare i svenska som andraspråk (SVA) stödjer elever både med individuell undervisning och i grupp. Lärare i modersmål ger studiehandledning för nyanlända.
Skolkurator
Kuratorn har en supportfunktion i skolan, och är både en operativ och konsultativ resurs med elevhälsa som huvuduppgift. Kurator arbetar både med ett socialt fokus på eleven, och finns med som ett extra stöd för eleven i skolsituationen. Kurator företräder elevens intressen både inom och utom skolan, i exempelvis samarbeten med vårdgrannar såsom socialtjänst, ungdomsjour och polis.
Kurator strävar efter att skapa en god kommunikation med föräldrar, samt arbetar förebyggande och åtgärdande kring frågor om skolfrånvaro. Kurator är samordnare för de olika KIVA-teamen, och sammankallar dem regelbundet.
Skolsköterska och skolläkare
Skolsköterskan och skolläkaren ansvarar för den medicinska kompetensen inom elevhälsan. Elever erbjuds hälsobesök som innefattar hälsosamtal och hälsoundersökningar samt vaccinationer enligt fastställt basprogram.
Skolsköterskan arbetar utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv och stöttar elever till att utveckla hälsosamma levnadsvanor. Detta sker genom samtal, rådgivning och utbildning – enskilt eller i grupp, samt vid behov hänvisning eller remittering till annan vårdinstans. Enklare sjukvårdsinsatser och att informera eleven om sin egenvård, ingår i det dagliga arbetet.
Skolläkaren konsulteras för ytterligare bedömning då man misstänker hälsoproblem som i förlängningen kan hindra eleven att nå utbildningens mål.
Skolpsykolog
Psykologen arbetar övergripande med elevhälsa, och har i sitt uppdrag ansvar för att arbeta både utifrån skolans pedagogiska styrdokument, samt utifrån hälso- och sjukvårdsreglementen. Arbetet handlar således om stöd inom dessa två ramar, att genom psykologiska insatser tillse att elevernas skolsituation är optimal så att skolans pedagogiskt uppsatta mål skall kunna nås. Skolpsykologen arbetar vid behov med stödjande samtal vid skolrelaterade problem, med screening avseende neuropsykiatriska funktionsvariationer samt med utredningar och bedömningar av elevers särskilda behov i skolan.
Psykologen verkar för att på konsultativ basis förmedla psykologisk kunskap till elever och deras familjer. Insatserna kan också riktas till personal i form av exempelvis återkopplingar eller handledning. Psykologen utgår från nivåerna individ, grupp och organisation, samt ser hur dessa tre nivåer samverkar.
I vissa elevärenden har psykologen ansvar för skolans kontakter med BUP.
Studie- och yrkesvägledare, SYV
Studie- och yrkesvägledaren arbetar informativt, motiverande och stöttande med elever och vårdnadshavare. Detta sker främst genom enskilda samtal, deltagande i EHM och utvecklingssamtal. Studie- och yrkesvägledaren bidrar med kunskap om utbildnings- och studiealternativ under och efter grundskolan. Studie- och yrkesvägledaren verkar kontinuerligt som en länk mellan olika skolformer och framförallt vid övergången till gymnasiet.
Socialpedagog
Socialpedagogen strävar efter att vara en trygg vuxen för de elever som behöver extra stöd. En central uppgift är att på morgonen möta upp och samtala med elever som behöver stöttning, samt att fortsätta ge detta stöd under resterande del av skoldagen. Socialpedagogen hjälper elever att komma till rätt lektion i rätt tid, bistår i konflikthantering och har samtal med elever om deras skolsituation. Vidare har socialpedagogen frånvarokoll i syfte att tidigt kunna se ett mönster. Övergripande är fokus för socialpedagogen att stödja elever i det praktiska utifrån ett individuellt behov. Socialpedagogen finns med i elevernas vardag och cirkulerar ofta i skolans centralkapprum och korridorer.
Socialarbetare i skolan
Socialarbetare i skolan arbetar med att identifiera och arbeta förebyggande med barn och ungdomar under i mellan- och högstadiet. Fokus är vid de barn och ungdomar som finns i riskzon för missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende samt att i dessa familjer arbeta för ett tätare samarbete mellan dem, skola och socialtjänst ur ett systemteoretiskt perspektiv. Den huvudsakliga arbetsplatsen är på skolor, samtidigt som socialarbetaren också besöker fritidsgårdar och andra sammanhang där dessa ungdomar befinner sig i sin vardag. Socialarbetaren arbetar utifrån ett helhetsperspektiv. Målet är att kunna samarbeta med olika aktörer runt skolan för en tidig upptäckt samt att kunna ge tidiga insatser.
Rektor
Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor. Om det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor för att behoven utreds och att särskilt stöd ges.
Rektor har även ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och utvärdering av de insatser som skolan genomför. I förekommande fall kan rektor delegera uppgifter, såsom att leda elevhälsomöten. I de fallen skall den som ersätter rektor återrapportera till denne efter uppdraget. Rektor har ansvar att dokumentation förs i de olika elevhälsomötena på skolan utifrån GDPR-regler.
Biträdande rektor
Biträdande rektor har i likhet med rektor ett övergripande ansvar för elevhälsan och det löpande arbetet. På delegation av rektor leder biträdande rektor elevhälsomöten och andra möten. Kring dokumentation, utredningar och insatser som genomförs i samband med elevärenden är biträdande rektor involverad på flera nivåer. Biträdande rektor har samtal med elev, vårdnadshavare och personal i de fall där det finns svårigheter, såväl sociala som utvecklingsmässiga. Biträdande rektor håller i olika elevärendeprocesser beroende på ärendets art.
Ledning av elevhälsoarbetet
Elevhälsoteamet på skolan leds av rektor. Skolan har tre elevhälsoteam, F-2, 3–5, 6–9. De olika teamen träffas varje vecka. Mötets syfte är att samla skolpersonalens signaler till teamet angående elever som är i behov av stöd, samt besluta vilka insatser som ska göras. Teamet följer även upp genomförda insatser. Mötena dokumenteras individuellt av deltagande personal. Det finns möjlighet att kontakta elevhälsan direkt på drop-in, men inlämnande av befintlig blankett ”Anmälan till elevhälsoteamet” önskas i första hand.
Arbetsgång vid elevhälsoärenden
Ärendena kommer in till teamet via blanketten ”Anmälan till elevhälsoteamet”. Blanketten finns att inhämta på Teams. När anmälan kommer från skolans lärare behöver de ha inhämtat relevant information rörande exempelvis arbetslagets synpunkter på eleven, elevens hjälpbehov, diagnostiska provresultat, ev. betyg, ÅP, IUP, elevens närvaro. Det är även viktigt att ta information direkt från eleven, samt hens vårdnadshavare.
Innan teamet kontaktas ska pedagogerna själva ha provat, dokumenterat och utvärderat sina insatser. Den pedagogiska personalen utgår från ”Blankett för extra anpassningar” för att dokumentera insatserna i Unikum. Det kan också behövas en pedagogisk kartläggning och då kan pedagogerna använda blanketten ”Pedagogisk kartläggning”.
Schematiskt kan arbetsgången vid ett elevhälsoärende se ut så här:
· extra anpassningar i klassrummet
· konsultation i arbetslaget
· konsultation speciallärare/arbetslag
· utvärdering av anpassningar
· anmälan till EHT via blankett
· genomgång av ärendet i EHT
· beslut om insats (till exempel pedagogisk kartläggning, undersökningar, elevhälsomöte)
· återkoppla beslut
· vid beslut om särskilt stöd skall en utredning ligga till grund och åtgärdsprogram upprättas
· genomförande av särskilt stöd
· utvärdering/uppföljning av insatser
· utvärdering av åtgärdsprogram
Klasskonferens alla årskurser
Minst en gång per läsår hålls en konferens för varje klass F-9, där samtliga elevers måluppfyllelse och identifierade behov tas upp. På klasskonferenser deltar mentorer/klasslärare/ämneslärare samt EHT. För F-5 äger klasskonferenserna rum på EHT-tid.
Elevhälsomöten
Behovet av elevhälsomöten (EHM), samt vilka som bör delta planeras på de veckovisa mötena för EHT. Där fastställs också vem som kallar till mötena. Det åligger samtliga deltagare att ta med relevant information till mötet. Eventuella beslut om åtgärder, samt hur dessa ska följas upp beslutas på elevhälsomötet. Vid elevhälsomöten tas elevens mående, prestation, eventuell utsatthet samt friskfaktorer kring sömn, kost, motion och skärmtid upp.
Vid misstanke om utsatthet eller mobbning ska detta anmälas dels till skolans elevhälsoteam, dels till KIVA-team. Det görs till kurator eller annan medlem av KIVA-teamen.
Förebyggande arbete i klasserna
Kiva-arbetet är ett sätt att arbeta förebyggande med elevhälsa i klasserna. Andra metoder som används är samarbetsövningar och gemenskapsfrämjande aktiviteter i respektive årskurs. En grupp med pedagoger på skolan arbetar fortlöpande med psykosocial hälsa. Gruppen har som målsättning att sammanställa en lokal kursplan med fokus på arbete kring psykosocial hälsa bland skolans elever. Förutom en övergripande ansats att arbeta hälsofrämjande och förebyggande arbetar Representanter från elevhälsoteamet med detta syfte genom följande aktiviteter:
F-2:
Klassrumsobservation på gruppnivå i samband med klasskonferens (obligatoriskt hösttermin, vid behov vårtermin). Genomförs av skolpsykolog.
3-5:
Klassrumsobservation på gruppnivå i samband med klasskonferens (obligatoriskt hösttermin, vid behov vårtermin). Genomförs av skolpsykolog.
Känsloskola i årskurs 3, med eventuell uppföljning i åk 4-5. Genomförs av skolpsykolog.
Årskurs 6:
Presentation av Elevhälsan vid välkomstdagen. Gruppstärkande övningar där kurator är med och stöttar mentorer.
Årskurs 7:
Under höstterminen samtal med faktainslag i halvklass: fokus nedstämdhet, ångest och hur man söker hjälp. Genomförs av skolpsykolog och socialpedagog. Uppföljande samtal i halvklass under vårterminen.
Årskurs 8:
Under höstterminen samtal med faktainslag i halvklass: fokus stress och återhämtning. Genomförs av skolpsykolog och socialpedagog. Uppföljande samtal i halvklass under vårterminen.
Årskurs 9:
Arbete kring suicidprevention, sker via suicidpreventionssamordnare inom kommunen. Föreläsning och/eller elevutbildning.
Dokumentation
De olika professionernas elevhälsoarbete dokumenteras enligt de gängse rekommendationerna i Journallagen resp. Skolverkets allmänna råd rörande dokumentation. Journalsystemet ProRenata används för dokumentation kring elever i behov av särskilt stöd.
Åtgärdsprogram
Om elevens behov omfattar så kallat särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram (ÅP) upprättas. Vid utredning inför åtgärdsprogram tas frågor upp på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Beslut om upprättande av åtgärdsprogram fattas av rektor. Rektor kan delegera beslutanderätten till speciallärare. Elevhälsoteamet håller en aktuell lista över pågående ÅP-arbete.
Vårdnadshavaren ges möjlighet att delta i upprättandet av åtgärdsprogram. Elevens, vårdnadshavarens samt skolans bild finns med i åtgärdsprogrammet. Vid behov av ett åtgärdsprogram upprättas detta av speciallärare i samverkan med mentor/klasslärare. Det är viktigt att berörd personal har kännedom om innehållet i ett åtgärdsprogram. Undervisande lärare har skyldighet att informera sig om innehållet i åtgärdsprogram samt att vidta de åtgärder som är beskrivna. För att arbetet skall fungera måste åtgärdsprogrammet följas upp och utvärderas. Speciallärare ansvarar för denna uppföljning och utvärdering.
Om analysen vid uppföljningen visar att eleven är i fortsatt behov av särskilt stöd, ska ett nytt åtgärdsprogram upprättas och/eller beslut fattas huruvida ytterligare utredning behövs. Skulle ett sådant behov vara aktuellt kallar rektor till ett elevhälsomöte där vårdnadshavare, EHT-personal och berörda lärare deltar.
Uppföljning och utvärdering
Genom kontinuerlig tillbakagång i protokoll följer skolan upp och utvärderar de insatser som gjorts. Därtill har den specialpedagogiska personalen i teamet en direkt kontakt med övrig pedagogisk personal för att på ett vardagsnära vis kunna följa upp olika ärenden. Elevhälsoteamets arbete följs upp i slutet av varje termin. De förebyggande och hälsofrämjande insatserna ingår i det löpande arbetet. Skolsköterska och psykolog har enligt verksamhetsegna rutiner rapportering och kvalitetskontroll.
Uppföljning av åtgärdsprogram görs utifrån direktiven i själva programmet, där det ska preciseras när uppföljningen ska göras och vem som har ansvar för att den äger rum.
Rutin för samverkan gällande förmodad NPF-problematik
Rutinen ersätter tidigare framtagna riktlinjer och VITS-avtal gällande samverkan kring elever med förmodad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Rutinen gäller elev under 18 år, med förmodad NPF-problematik som är i behov av insatser utöver de som ingår i skolans ansvar och uppdrag.
Vid bestående eller eskalerande problematik i skola samt om problematiken är av den karaktären att vidare utredning eller vård och behandling behövs kan skolan, efter att ha fullgjort sitt grundläggande uppdrag, skicka remiss till Region Uppsala för fördjupad utredning. Vårdnadshavares samtycke krävs. Remissen ska innehålla en tydlig frågeställning med kortfattade beskrivningar enligt särskild överenskommen remissmall. Aktuella underlag ska bifogas. Centralt underlag för remittering inkluderar beskrivning av svårigheter i såväl skolan som hemmet, psykologisk bedömning, medicinsk bedömning samt pedagogiskt utlåtande. Region Uppsala lämnar remissvar till remittent.
Inför skolformsbedömning
Vid skolformsbedömning, inför eventuell ansökan om grundsär- och gymnasiesärskola, ska en psykologisk utredning samt en pedagogisk, social och medicinsk bedömning göras. Det är alltid en kurator som ska göra den sociala bedömningen när särskilda skäl föreligger samt vid skolformsbedömning. Skolpsykolog ansvarar för den psykologiska utredningen och sammanfattar denna i ett utlåtande.
Tilläggsbelopp
Tilläggsbelopp eller bidrag för extraordinärt stöd är avsett att ge möjlighet till bidrag för enskilda elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga verksamheten eller undervisningen. Tilläggsbelopp eller bidrag för extraordinärt stöd avser endast kostnader för extraordinära stödåtgärder som går väsentligen utöver vad som ersätts genom grundbeloppet.
Inkluderande lärmiljö
På Valsätraskolan finns en ambition att lärmiljön ska vara inkluderande så att olika persontyper (inklusive elever med funktionsvariationer) ska kunna trivas och utvecklas. Den fysiska skolmiljön ska vara trygg och tydlig. Lektionerna ska vara strukturerade och präglas av lugn och arbetsro.
Överlämningar
Då elever byter klass/stadium skall överlämningar ske. Skolledningen ansvarar för att tid ges till detta. Överlämningar är särskilt viktiga för elever i behov av stöd. Unikum används för skriftlig dokumentation. Intern överlämning (F-1, 3–4 samt 5–6) behöver förberedas redan under vårterminen.
Skolfrånvaro
Det är av stor vikt att fånga upp tidiga signaler för att arbeta för att främja närvaro i skolan. För detta arbete har Valsätraskolan en specifik rutin. Om frånvaron behöver utredas används kommunens rutiner för detta. Målet är att undvika att elever får en problematisk skolfrånvaro.
Förberedelseklass
Valsätraskolan har under de senaste åren fått allt fler nyanlända elever i alla årskurser. Från och med hösten 2021 är den allmänna förberedelseklassen (FBK) borttagen och nyanlända elever går istället i vanlig klass. De lärare som arbetat i FBK finns med i skolans organisation. Det finns en plan för hur mottagande av nya elever ska gå till och skolan har en samordnare som ansvarar för att processen implementeras. Under det kommande året vill vi förbättra processen då eleverna i FBK går ut i vanlig klass så att de får så bra förutsättningar som möjligt för att lyckas.
Under vårterminen 2021 skapades en ny FBK på Lilla Valsätra för elever i åk 4-5.
HBTQ
Elevhälsoteamet har i uppgift att se till att HBTQ-frågor beaktas i undervisning och i bemötande utifrån ett individuellt elevperspektiv och har bevakning på att vi i skolan har ett normkritiskt perspektiv.
Dokument som kompletterar elevhälsoplanen
§ Kommunens riktlinjer för åtgärdsprogram
§ Protokollmall för elevhälsoteam
§ Plan mot kränkande behandling
§ Krisplan
§ Skolans rutiner för frånvaro/närvaro, samt kommunens rutiner för detsamma.
§ Elevhälsoteamets årshjul
Uppsala den 12 augusti 2022